Lotta Svärd 100-årsjubileumswebinar

 

Med anledning av Lotta Svärds 100-årsjubileum hålls ett webbseminarium fredagen den 8 oktober kl. 10.00-12.30. Temat för webbseminariet är ”Pionjärer, förebilder och påverkare inom lottaorganisationen”. Webinaret kommer att innehålla intressanta bidrag från experter och mångsidiga perspektiv på samhällsrollen och -betydelsen av kvinnor ii organisationen förr, nu och i framtiden.

 

Länken för att delta i webbseminariet kommer att postas på Lotta Svärd 100:s webbplats www.lottasvard.fi närmare webinaret. Länken kommer att aktiveras fredagen 8 oktober kl. 9.30. Välkommen att delta i webbseminariet och följa presentationerna! Webbseminariet kommer också att finnas tillgängligt även på svenska.

Program

 Välkomsthälsning – Anne Nurminen, verksamhetsledare för Lotta Svärd Stiftelsen

Helmi Arneberg-Pentti – Den samlande kraften bakom Lotta Svärd

Katri Innanen, direktör för juridiska frågor

Helmi Arneberg-Pentti, Lotta Svärds första ordförande, hade ett starkt inflytande på hur Lotta Svärds verksamhet utvecklades och etablerades, särskilt under organisationens första år. Hennes organisationsförmåga och hennes försonande ledarstil gjorde henne till en enande figur i organisationen. Helmi Arneberg-Pentti var en av de få ledare i Lotta Svärd som aktivt försökte försvara Lottas heder efter att organisationen upplöstes.

Maja Genetz – ekonomiskt geni

Maritta Pohls, FD, historieforskare

Maja Genetz var en skicklig affärskvinna som ledde Lotta Svärds proviantverksamhet till att bli en stor affärsverksamhet i slutet av 1930-talet. Under kriget skötte Maja Genetz den mångsidiga verksamheten vid gränskontoret i Lotta Svärd. Efter kriget organiserade Maja Genetz verksamheten för  Suomen naisten huoltosäätiö – Stiftelsen för kvinnors underhåll och Työmaahuolto Oy – hon ansvarade bland annat för catering under OS i Helsingfors 1952.

Tellervo Hakkarainen – Provianteringsinspektör och mångsidig medarbetare

Pirjo Björk, ordförande för Lotta Svärd Stiftelsen

Under andra världskriget var Tellervo Hakkarainen ansvarig för ett stort nätverk av hundratals kantiner som sträckte sig från Petsamo till Hangö och Åland. Tellervo Hakkarainen var med och grundade Työmaahuolto ry 1944 och Työmaahuolto Oy 1945. Hon var verkställande direktör för Työmaahuolto 1946-1973. Tellervo Hakkarainen gjorde många studieresor till USA och Europa. Hon introducerade nya verksamhetsmodeller för finländska cateringföretag, bland annat självbetjäning och frysta livsmedel.

Fanni Luukkonen, en stark person inom lottaorganisationen

Marjo-Riitta Antikainen, docent i ekonomi

 Fanni Luukkonen, en mäktig person och respekterad ledare för Lotta-organisationen, valdes till centralstyrelsens ordförande 1929. Fanni Luukkonen var lärare till yrket, och därför var det viktigt för henne att föregå med gott exempel i sitt ledarskap. Fanni Luukkonen fungerade som ordförande fram till upplösningen av lottaorganisationen hösten 1944.

Lotta Svärd Stiftelsen

Det samhälleliga vårdarbetet var kärnan i lottaorganisationens verksamhet, och Lotta Svärd Stiftelsen fortsätter ännu i dag i samma fotspår.

Lotta Svärd Stiftelsens huvuduppgift består av att rehabilitera och hjälpa medlemmar i den upplösta lottaorganisationen. Dessutom stöder stiftelsen i enlighet med sina stadgar också frivilligt försvarsarbete, med tyngdpunkt på att förbättra tryggheten i vardagen. Sitt uppdrag att skildra organisationen Lotta Svärds historia, verksamhet och kvinnors frivilliga arbete fullföljer stiftelsen genom att driva lottamuseet.

Lottarehabilitering

Lotta Svärd-organisationens lottor och smålottor har möjlighet att ansöka om rehabilitering som bekostas av Lotta Svärd Stiftelsen. Rehabiliteringen kan beviljas utifrån prövning, antingen som rehabilitering i ett rehabiliteringscenter eller som öppen rehabilitering i ett fysikaliskt institut eller av en för uppgiften utbildad person hemma hos den rehabiliterade.

Läs mer

Bidrag

Lottor och smålottor som tillhört organisationen Lotta Svärd, och som har en beskattningsbar årsinkomst under 23 000 euro, kan av Lotta Svärd Stiftelsen ansöka om penningunderstöd för personlig hälsovård och sjukkostnader.

Läs mer

Hyresbostäder

Lotta Svärd Stiftelsen har hyresbostäder i Helsingfors, Esbo och Tusby. Intäkterna från uthyrningsverksamheten har gjort det möjligt för stiftelsen Lotta Svärd att utan avbrott fortsätta med sin viktigaste uppgift, nämligen att rehabilitera och stöda lottor och smålottor.

Läs mer

Framtidens stiftelse

Lotta Svärd Stiftelsens verksamhet styrs av stiftelsens stadgar och stiftelselagen. Enligt Lotta Svärd Stiftelsens stadgar är stiftelsens verksamhet inte tidsbunden utan fortsätter också i framtiden. När rehabiliteringen och stödet till lottorna upphör kommer tyngdpunkten för Lotta Svärd Stiftelsens verksamhet att förskjutas enligt lottornas önskemål. Stiftelsen kommer att ägna sig åt att utbilda kvinnor för olika krissituationer, idka hjälpverksamhet samt värna om lottatraditionen.

Läs mer

Lottamuseet

Lottamuseet är ett professionellt drivet specialmuseum. Museet är beläget i det vackra landskapet vid Tusby Strandväg och det öppnades för allmänheten år 1996.

Lottamuseet är känt för sin aktiva utställningsverksamhet, sina högklassiga tjänster och sina mångsidiga evenemang. Lottamuseet och museets cafeteria Lottakantinen håller öppet året runt.

Bekanta dig med Lottamuseet

Lottamuseet

Lottamuseet är ett professionellt drivet specialmuseum. Museet är beläget i det vackra landskapet vid Tusby Strandväg och det öppnades för allmänheten år 1996.

Lottamuseet är känt för sin aktiva utställningsverksamhet, sina högklassiga tjänster och sina mångsidiga evenemang. Lottamuseet och museets cafeteria Lottakantinen håller öppet året runt.

Bekanta dig med Lottamuseet

Lottadräktens användning

Lottadräktens modell godkändes år 1922. Organisationens stadgar innehöll noggranna direktiv för användningen av dräkten. Dräkten var av grått bomulls- eller ylletyg, och till den hörde en lottabrosch, vit krage och manschetter samt ett sektionsband. Kjolfållen skulle vara 25 cm från marken. Strumporna var svarta eller gråa, och skorna lågklackade och svarta. Det vita förklädet och huvudduken hörde till fältköks- och sanitetslottornas dräkt. Till alla lottornas dräkter fanns mönster och sybeskrivningar, fastställda av organisationen. Lottorna sydde själva sin dräkt enligt mönster eller beställde den av en sömmerska.

Lottan måste vid offentliga framträdanden komma ihåg att hon representerade lottaorganisationen. Lottan skulle uppträda ”behärskat som en civiliserad person, anspråkslöst och utan att väcka uppmärksamhet”. Lottan fick inte röka, servera eller inmundiga alkoholdrycker i lottadräkt.

Lottornas vardagsdräkt var av bomullstyg. På den vänstra handleden fäste man kursmärket i tyg samt sektionsbandet, och på bröstfickan den vita kursstjärnan. Till dräkten hörde vit krage och manschetter. Dräkten knäpptes i halsen med hjälp av lottabroschen. Vid högtidliga tillfällen använde man högtidsdräkten i ylle. Vid högtidliga evenemang använde man armbindel, vita handskar samt lottamössa.

I dag bör lottadräkten användas med urskillning. Lottorna uppskattar sin dräkt och önskar att man noga överväger användningen av den. Lottadräkten får bäras av en person, som har varit medlem i organisationen Lotta Svärd. Det är ingen skillnad på lottor och smålottor – båda har samma rätt till lottadräkten.

En person som inte har varit medlem i organisationen Lotta Svärd kan använda lottadräkt när hon presenterar organisationen och dess verksamhet. Dräkten får också användas i pjäser eller vid evenemang, där rollen kräver att man är klädd i lottadräkt. Rollen bör vara smakfull och det är önskvärt att man efter uppträdandet byter till andra kläder.

En person som inte har varit medlem i organisationen Lotta Svärd får inte använda lottadräkten som högtidsdräkt vid högtider och andra tillställningar. Vi hoppas att särskilt personer som inte hör till lottaorganisationen respekterar dessa direktiv.